En av de vanligaste formerna av protein är vassleprotein, som snabbt tas upp av kroppen och är populärt bland dem som tränar. Andra former inkluderar kaseinprotein, som bryts ner långsammare, samt växtbaserade alternativ. Kroppens celler producerar olika proteiner när vi sover, när vi är rädda och när vi ligger inför döden. Proteiner är det som får kroppen att fungera, det som skyddar oss och möjliggör läkning vid allvarliga sjukdomar som cancer eller Alzheimers.
Vad gör protein i kroppen?
Proteiner är kroppens “byggstenar” i den bemärkelsen att de, likt bärande väggar och pelare i en byggnad, håller ihop och stärker våra celler, bygger muskler och upprätthåller viktiga funktioner som immunförsvar och hormonproduktion vilket får konsekvenser för allt från energi till humör. Proteiner kan se olika ut och fyller en lång rad funktioner. Forskare påstår inte sällan att proteiner “ligger bakom allt som sker i vår kropp”. Det breda ämnet protein handlar således om mycket mer än bara muskler.
Du hittar protein i till exempel kött, fisk, ägg och bönor men ibland kan det vara svårt att få i sig tillräckligt via kost. Då är ett proteintillskott ett bra komplement. Vidare finns det olika typer av källor till proteintillskott, som vassleprotein, kaseinprotein eller växtbaserade alternativ.
Proteinets uppgift i kroppen
- Proteiner är byggstenar som hjälper kroppen på oändligt många sätt.
- Utöver muskeluppbyggnad hjälper proteiner till att reparera celler, stötta immunförsvaret och hormonproduktionen och mycket mer.
- Proteinerna i din kropp påverkar din energi, humör och allmänt välmående.
- Protein finns i mat som kött, fisk, ägg och bönor.
- Ett proteinpulver kan komma från olika källor och kan vara ett smidigt komplement för att få i sig tillräckligt med protein.
Vad består protein av?
Precis som allt annat i kroppen består proteiner av mindre delar som i sin tur består av mindre delar och så vidare. För att förstå vad proteiner faktiskt är och hur de fungerar i kroppen behöver vi ta åtminstone ett steg tillbaka och se över proteinets “byggstenar”.
Proteiner byggs upp av aminosyror
Proteiner består av långa kedjor av aminosyror som kan anta en ofantlig variation av former och funktioner. Det finns 20 olika aminosyror, varpå 9 är essentiella. Detta betyder att människokroppen inte kan producera dem på egen hand och att vi måste få i oss dessa via kosten. En aminosyra är en molekyl som innehåller en aminogrupp och en karboxylgrupp.
Aminosyror har två delar – ännu ett led av “byggstenar”
Varje aminosyra har en speciell “del” (aminogrupp) och en annan “del” (karboxylgrupp). Aminogruppen är en del som innehåller kväve och fungerar som en kopplingspunkt, medan karboxylgruppen innehåller syre och väte. Dessa två grupper gör att aminosyran kan binda sig till andra aminosyror och skapa längre kedjor, vilket bildar proteiner.
Proteinets uppbyggnad i tre steg
- Aminosyror är grunden till proteiner
- Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror.
- Det finns 20 olika aminosyror, varav 9 är essentiella (kroppen kan inte tillverka dem själv).
- Aminogrupp och karboxylgrupp
- Varje aminosyra har två viktiga delar: en aminogrupp (innehåller kväve) och en karboxylgrupp (innehåller syre och väte).
- Dessa grupper gör att aminosyror kan kopplas ihop till långa kedjor.
- Från kedja till färdigt protein
- När många aminosyror länkas samman bildas olika proteiner, vars form (veckning) avgör deras funktion.
- Kroppens olika proteiner kan ha vitt skilda roller tack vare hur aminosyrorna kombineras och veckas.
90 000 olika typer av proteiner i kroppen
Vissa proteiner, exempelvis p53, arbetar med DNA-skador och skyddar dig mot cancer. Andra fungerar som enzymer i matsmältningen, transporterar syre i blodet eller hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa virus och bakterier. Proteinets uppgift i kroppen inkluderar allt där emellan och lite till.
Det finns ungefär 90 000 olika proteiner i din kropp som alla är uppbyggda på olika kombinationer av aminosyror. Exempelvis består ubiquitin, vars syfte är att “märka” andra proteiner så att de kommer rätt, av 76 aminosyror, och titin, det tredje vanligaste proteinet i muskelvävnad, av ca 30 000 aminosyror.
En lista över fascinerande proteiner
Vad gör protein mer än det vi redan gått igenom? Det skulle behövas ett helt bibliotek för att gå proteinets uppgift i kroppen och alla dess funktioner och appliceringsområden. Nedan följer en lista över vanliga och fascinerande proteiner och vad deras uppgift.
- Hemoglobin – “Syretransportören”– 574 aminosyror
- Finns i de röda blodkropparna
- Binder syre i lungorna och transporterar det till kroppens vävnader
- Kollagen – “Byggställningen” – 19 aminosyror – över 4000 aminosyror
- Vanligaste proteinet i kroppen
- Ger stadga och elasticitet åt hud, leder, ben och bindväv
- Ferritin – “Järnlagret” – ca 83 aminosyror
- Lagrar järn i kroppen
- Bidrar till att upprätthålla en stabil järnnivå för blodbildning och cellfunktion
- Keratin – “Skyddsbarriären” – ca 644 aminosyror
- Huvudbeståndsdelen i hår och naglar
- Skyddar mot slitage och yttre påverkan
Vilket protein bildas av maten du äter?
Vilket protein som bildas – exempelvis hemoglobin eller p53 – styrs av cellernas egna “ritningar”, det vill säga generna i ditt DNA. En specifik gen aktiveras när en särskild cell behöver producera ett visst protein. Om en röd blodkropp behöver mer hemoglobin för att bära syre så läser den av hemoglobin-genen och sätter ihop just de proteinerna. Om en cell upptäcker DNA-skador aktiveras i stället gener för bland annat p53 som kan bromsa celldelning och reparera skador.
Forskningens enorma framsteg kring protein – med hjälp av AI
Under de senaste åren har forskningen kring proteiners struktur och funktion gjort enorma framsteg. Framför allt har AI-baserade verktyg revolutionerat hur snabbt och exakt vi kan förutsäga hur ett protein veckar sig – en term som beskriver hur dess aminosyrakedja formas tredimensionellt, vilket i sin tur avgör proteinets funktion.
År 2024 belönades just dessa genombrott inom proteinforskningen med Nobelpriset i kemi. Nobelkommitténs motivering lyfter särskilt fram hur AI-baserad proteindesign kan påskynda utvecklingen av nya behandlingar mot allvarliga sjukdomar och förhoppningsvis bana väg för ett genombrott inom allt från cancerterapier till förebyggande av neurodegenerativa tillstånd.
Allting är “byggstenar”
Allting består av “byggstenar”. På samma sätt som en molekyl utgörs av atomer byggs proteiner upp av aminosyror, vilka i sin tur är sammansatta av grundämnen som kol, väte, syre, kväve och ibland svavel. Att kalla proteiner för kroppens “byggstenar” och sedan lämna det där ger därför en förenklad bild – åtminstone för den som vill förstå den djupare komplexiteten bakom hur vår kropp faktiskt fungerar.
